onsdag 27 januari 2010

"Du är så söt, jag dör."

Jag sitter och läser genom intervjun med mig som ska var med i nöjesmagasinet city, mitt språk, så ovårdat och babbligt. Önskar jag kunde svar på frågor utan att göra en omväg.

Men så kan det vara.

Annars är jag inne i en musikperiod, det är nostalgi och framtidstro på samma gång, jag slungas mellan indie och hits, inte indiehits, det ska man inte blanda ihop.
Jag längtar ihjäl mig till helgens festligheter.

4 kommentarer:

Nanó sa...

Uh, jag har samma problem när jag blir intervjuad. Börjar alltid babbla på om något irrelevant. Sen avslutar jag med att kort svara på frågan. Blä. Värst var det när jag var i en radiointervju för något år sedan.

Anonym sa...

men det är väl journalistens fel i såna fall. Som skrivit dåligt och tolkat dig fel.

Amanda sa...

Men gerej, jag gillar omvägar. Och du är inte babblig, du är kung.

Teres sa...

Nano: det bästa är dock att man själv är sin värsta kritiker, säkert så tyckte ingen annan att du gjorde dåligt ifrån dig.

anonym: Nä så var det inte, hon gjorde mycket bra ifrån sig, det är bara att mitt språk är så mycket beskrivningar om ditten och datten.

Amanda: Puss fining. DU är kung.