Jag har som börjar få en dipp så där vid 22.00 tiden. Tredje natten i rad som jag känner nån slags hopplöshet och opepp precis innan läggdags. Den är alltid som bortblåst när jag vaknar men det är sämst ändå.
Annars har jag spenderat dagen med en blivande modell, och inrett barnrum i tanken. Mintgrönt, gammelrosa, circus och skog tänker jag mig. Vi får väl se vad man och barn tycker om saken. Det finns tros allt två rum att gå loss på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Och jag är tvärtom. Innan jag lägger mig om kvällarna är jag jättepepp och har tusen saker som jag tror att jag ska hinna med dagen efter, men på morgonen när jag vaknar vill jag bara dra tecket över huvet. Går över vid lunch. Varför är man så?
fatima: Ja så konstigt, det finns säkert en väldigt bra svar på vårat problem, det gäller bara att hitta det.
Skicka en kommentar