torsdag 6 november 2008

Nu är det oundvikligt.

Varje dag som jag kommit hem från jobbet har David barnsäkrat nåt här hemma, sakta med säkert börjar vårat hem bli så tråkigt. Det kryper i min kropp av sådana här förändringar.

Nu idag är då dagen då jag aktivt ska vara med i barnsäkringen och jag skulle mer än gärna gömma mig under täcket kan jag tala om. Jag har redan börjat ta bord dukar och tidningar som legat framme, och nu ska jag ge mig på diverse skåp och prylar.

Om det blir tyst här fram över beror det nog på en hjärtattack från min sida.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag vet hur ont det gör.

Anonym sa...

Jag kanske inte riktigt förstår dig då det gäller den mer estetiska sidan. Kanske för att jag inte är så där riktigt stilfull som dig :) Eller i alla fall inte riktigt så stilfull som jag tror att du är.

Det jag däremot förstår är krånglet och knixet. Vi får snart besök av en superfin ettåring och jag har fullt sjå att bara klura ut vad det egentligen är som jag måste barnsäkra. Än så länge är det bara skåpet med min gammelmormors kristall som jag kommer att låsa. Sen går det bra att stänga dörrarna till sovrum och garderober då det bara gäller en kväll.

Hemma hos ettåringen med familj så är fimskåpen säkrade med såna där lastband av gummisnodd med krokar i var ände. Det var en ansträngning att en ta sig in i. För att inte prata om köksskåpen där diverse olika barnsäkringsmojänger var installerade. Den ena skulle man trycka på och den anda knixa ner en liten krok. Ja inte var det lätt.

Tur att det ändå är en rätt kort period i det stora hela :)

// Viktoria