lördag 1 augusti 2009

Ja, jag kommer överdosera ordet opepp i detta inlägg.

Jag känner en sån enorm opepp.
Kanske beror det på den molande magkatarren som gör mig hängig eller så beror det på att jag känner mig övergiven på en hel drös olika sätt idag.
Eller så opeppar jag mig genom att tycka synd om mig själv för att jag blivit en tjockis i sommar, eller så är opeppen här för att jag och David inte riktigt lyckas förstå varandra och tjafas och blir sura istället.
Opeppen kanske beror på att ALLA ska på way out west utom jag, och jag vill mest av alla.

Antagligen går det bort om nån dag, men jag hatar att känna opeppen på en lördagkväll.

3 kommentarer:

underbaraclara sa...

åh vad tråkigt att höra. men du. nu var det alldeles för längesedan vi sågs. Vill du ses någon dag när jag är i stan? Måndag? kram

Hanna K sa...

Hoppas o:et är borta eller åtminstone lite mindre i dag. Längtar till höstens spelkvällar i er nyläga. Kram!

Teres sa...

Clara: hej! ja väldigt länge sedan. Idag hinner jag dock inte men gärna nån annan dag. ska bara se hur jag jobbar, jag ringer dig. kram.

Hanna: O:et är borta. Jag längtar också, massor.