lördag 20 mars 2010

Privatperson. Privat person

Så här är det. Jag är gravid, en oönskad graviditet. Jag ska göra abort.

Just nu är det 2010 och jag har stött på vissa personer som ifrågasätter mitt beslut. Jag har märkt att det fortfarande ligger nån slags skuld i att jag väljer att göra abort, alltså att jag borde känna skuld.
Jag vägrar köpa det. Av samma anledning som jag vägrade köpa att jag skulle hålla min förlossningsdepression i tystnad och skuld. För så länge vi inte pratar om det byggs det upp en en slags hemlighetsklubb, där vi är ensamma. Där vi tror att vi är dåliga för att vi känner vissa känslor.
Det är DET jag inte köper.

Jag kommer göra abort, och det känns jobbigt. Men det är inte beslutet som är jobbigt, jag vill inte ha ett tredje barn just nu bara. Min kropp är inte redo för det och mitt psyke är verkligen inte redo.
Det som är jobbigt är själv genomförandet, jag har varit med om det förut, och det är det värsta jag genomlidit. Jag gjorde en medicinsk abort, jag hade så ont att jag bad David döda mig, jag kräktes på toa av smärta och skämdes så mycket att jag torkade upp det själv.
Jag visste inte ens då att det fanns ett alternativ att få välja en kirurgisk abort.

Det här gången kommer jag kräva det kirurgisk alternativet.

Så här är det.
Jag kommer inte skriva mer om det, men jag ville berätta det. Jag ville skriva det i det mest offentliga forumet som jag känner till, och som jag har tillgång till.

Så,

Hej jag heter Teres, och jag väljer att göra abort

75 kommentarer:

Jessica sa...

Jag vill bara skicka en stoor kram till er! Och jag håller med dig varför stänga inne med sina känslor? Alla måste själva få bestämma över sin egen kropp, ingen annan har något att säga till om! Känn absolut ingen skuld!
Tänker på er!
Kraam!

Anonym sa...

Varför slarva med skydd om man vet att man inte vill ha barn? Om kondomen t ex spricker och man vet att det finns en risk att man blivit gravid kan man ju ta ett dagen efter-piller. Känns så onödigt med abort när man VET att man inte vill ha barn. Och så tänker jag på alla dessa människor som kämpar för att få barn. Nej du, av mig får du ingen kommentar i stil med "vad modigt av dig att berätta"... Jag tycker bara att det är så himla onödigt och inget modigt alls över det.

Anna (som inte känner dig men ser dig på stan ibland) sa...

Bra där Therese!

Anonym sa...

å herregud läs inte den andra kommentaren före mig. blunda bara, läs inte. jag är också anonym. eller inte så värst, jag heter sanna, brukar läsa din blogg ibland. och jag tycker att det var FINT och MODIGT att skriva och jag hoppas att ingen fler ifrågasätter vad du gör med dig och din kropp. jag gillar dig och önskar dig att allting går bra.

Anonym sa...

oj vilken kärringkommentar. ovan.
Fick förresten själv höra den där: MEN NI KAN JU ALLA FALL VA GLADA FÖR ATT NI HAR FÅTT ETT BARN. TÄNK PÅ ALLA SOM INTE KAN FÅ BARN när jag och min sambo va i familjeterapi. Tycker absolut inte att det är dom som inte kan få barn du ska tänka på. Bara på er och ert bästa.

Jag tycker att det är modigt att du skriver om det, särskilt eftersom det är ganska mycket kärnfamilj över bloggen. Det blir ju lätt så, när man är en.

Vill gärna vara avslappnad när det kommer till aborter och jag tycker absolut det ska va okej. Samtidigt tycker jag inte att det är JÄTTEkonstigt att det ligger skuld i att göra en abort. För det ÄR ett potentiellt liv som slagit rot och när man ser till exempel AJ blir det ganska sorgligt. såklart.
Här sitter jag som inte ens känner er och bölar.
Hoppas att du inte tar lla upp över kommentaren. Känns som ett övertramp att uttala sig, men så är det som sagt ett laddat område.

Ta hand om er.

systrarna stenlund sa...

Fina Teres!
Det är din kropp och ditt val! Ingen annan har nåt att säga till om det, även om många har lite väl lätt för att öppna käften. Önskar att jag kunde peppa dig på nåt sätt. Styrkekramar i mängder! <3


Och till den anonyma ärthjärnan som av nån anledning drar upp "alla människor som kämpar för att få barn": Vad FAN har de med saken att göra? Ska vi som inte vill ha barn men som är fertila skaffa barn bara för att vara andra till lags? Herregud vilken bra idé! Ät skit din jävel.

/Maria

Anonym sa...

Ville bara skriva så himla bra att BELYSA - "För så länge vi inte pratar om det byggs det upp en en slags hemlighetsklubb, där vi är ensamma".

Ta hand om er!

alex sa...

hej. jag tycker det är fantastiskt starkt av dig att berätta om det. tänk att jag får läsa om det, och om dig. och att du vågar berätta för att försöka ta död på något som egentligen inte borde vara tabu. det är så jävla starkt gjort att jag bara MÅSTE skriva den här kommentaren, fast jag aldrig kommenterat förr. och jag backar upp dig till 100%. vill passa på att skicka en kram också tillsammans med ett tack för att du har en så fin blogg både vad gäller bilder och genusreflektioner. <3

Viktoria sa...

Jag tänker att du är stark. Du inte bara tar ansvar för dig och din familj du visar att det är ok. Att man inte ska huka sig och skämmas. Att man måste våga välja och att det är ok oavsett vad man väljer. För dig, mig och alla andra kvinnor. Tack.

Bulan & jag sa...

Alla komplexa ämnen bör tas upp i offentliga sammanhang. Speciellt de som rör kvinnors val och vilja, som allt för ofta kvävs till förmån för moralpanik.

Ingen väljer abort utan att verkligen känna och tänka igenom det ordentligt.

Bara du bestämmer! Ta hand om er och dej själv!
Stora styrkekramar från en som läser och gillar.

Emmy sa...

Älskar dig!

Ulrika sa...

Det är ingenting annat än modigt och starkt av dig att berätta och ingen har rätt att döma dig för dina beslut, glöm aldrig det. Tack för en fin blogg och sköt om er!

frida sa...

Hej jag heter Frida, och jag har gjort abort.

Lisa sa...

Hej Teres.
Jag tycker det finns många svåra frågor kring abort. Jag är säker på att du har tänkt igenom dem alla innan du fattade beslutet. Kanske tyckte du inte ens att beslutet var svårt. Kanske var det det svåraste beslut du någonsin tagit.
Jag är ledsen för "abort" finns. För att människor genomlider det. För att det behövs.
Men nu när verkligheten ser ut som den gör tycker jag att det är så viktigt och bra att DU FÅR VÄLJA SJÄLV. Och jag med.
Och jag tycker att det är modigt av dig att berätta, speciellt nä du lever i ett stadigt förhållande och redan har barn. Jag känner mig privilegierad som fick läsa inlägget. TACK.

Och till dej, anonym (varför är kritikerna alltid anonyma?). Kan inte alla dom som inte får barn tänka lite på alla dom som blir oönskat gravida. Dom barnlösa slipper ju iallafall det. Dom slipper aborter och oplanerade graviditeter. Jäj!

Sofia sa...

Undrar om Anonym högst upp också tycker att du borde begravt förlossningsdepressionen i tystnad också eftersom du faktiskt KUNNAT FÅ barn?

Det är på alla sätt tydligt att du inte tar lätt på det som hänt och ska hända. Hur och varför det hänt är heller ingenting någon annan kan sätta sig till doms över.

I en värld där en graviditet, önskad eller oönskad, tydligen berättigar människor att uttala sig hur som helst om din kropp eller dina val, så är det jävligt modigt att, trots det du går igenom, våga berätta med risk för att bli ytterligare vägd, mätt och dömd.

Stå på dig. Ta hand om dig och dina.

sofia sa...

du är grym tjejen. en skitviktig grej att ta upp.

http://www.aftonbladet.se/wendela/article378004.ab

Anonym sa...

Jag vill bara påminna den första anonyma kommentatören, att man kan bli gravid även om man skyddar sig, till exempel med p-piller. Och när man väl upptäcker att man är gravid, då är det alldeles för sent med ett dagen-efter-piller. Vilket heller inte är någon dans på rosor.

/Sofia

Anonym sa...

Åh du är modig! Jag hejar på dig!
Har också gjort abort för att jag tyckte att jag blev gravid för tätt efter mitt första barn. Jag ville vänta. Aborten i sig var inte jobbig, jag kände inte att jag "hade ihjäl" ett potentiellt barn eller så. Men det var jobbigt med skammen. Jag, en vuxen kvinna ställa till det på det här viset. Herremingu!
Så jag tycker att det är befriande att du kommer ut ur abortgarderoben! I'm on your side sista!
/Li

Linda sa...

Ta hand om dig. Jobbigt att behöva välja och välja bort.

Anonym sa...

Stå på dig, din kropp ditt liv

Alex sa...

Viktigt inlägg! För tiga är brons, precis som du poänterat Teres!
Jag tänker på dig!
kram

Ebbells sa...

Du är bäst och jag imponeras ständigt! Har alltid varit en bra förebild

- bönan

Sandra sa...

Tack för att du vågar öppna dig och berätta om något som gör dig/så många andra så ont.

Fatima sa...

Du är jättemodig som berättar om detta i din blogg. Jag är säker på att du hjälper andra som är medlemmar i samma hemlighetsklubb att känna sig lite mindre ensamma och skamsna. Massor av kramar och styrka!

Fatima sa...

Du är jättemodig som berättar om detta i din blogg. Jag är säker på att du hjälper andra som är medlemmar i samma hemlighetsklubb att känna sig lite mindre ensamma och skamsna. Massor av kramar och styrka!

Hanna K sa...

Teres, I looove you. Kram!

Matilda sa...

Hej, jag heter Matilda och jag valde att göra abort. Min kropp, mitt liv. Din kropp, ditt liv.

Charlotte sa...

Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva, men jag ville ändå skriva något eftersom jag tycker att det är bra att du skriver om din abort och jag tycker du är modig som vågar göra det och det vill jag att du ska veta :) Jag skulle nog inte själv göra en abort om jag blev oplanerat gravid men jag skulle aldrig få för mig att lägga skuld på någon som väljer att göra det. Det är ditt beslut och endast ditt beslut. Kram

Mamma sa...

Teres Jag tog abort för 13 år sen, ett val för att jag skulle klara av att ta hand om er, de barn som jag redan hade och älskade (älskar)
Tänker på dej, det här går bra
Kram

Jenny sa...

Jag valde också att blogga om min abort och blev förvånad över hur många som skrev till mig att de också gjort det. Jag var inte ensam.

Vi hade varit tillsammans i ett par år, bodde ihop och vissa förstod inte varför vi gjorde som vi gjorde. Det viktiga för oss var att vi förstod det.

Kram på dig.

Hanna sa...

Minns när jag gjorde en medicinsk abort. Fruktansvärt. Skämdes så himla mycket. Skönt att du slipper det denna gången och hoppas att du kan skaka av dig alla eventuella ifrågasättningar. Det är så svårt att inte påverkas även om man vet att man gör rätt för sig själv. Kramar

Anonym sa...

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag ifrågasätter lite varför du väljer att skriva det på din blogg. Alla kommer ju att tänka på det varenda gång de ser dig på stan, typ folk som inte känner dig. Varför berätta tänker jag. Jag vill inte skriva typ vad modigt att du berättar. Jag tycker synd om dig som berättar för du verkar inte förstå att det kommer att bli svårare för dig. Jag tycker inte synd om dig heller. Och jag fattar inte hur det bara kan råka hända flera gånger. Du kanske borde fundera på något preventivmedel om du inte har något, eller inte ha sex om du blir gravid jämt fast du har ett preventivmedel. Nej, helvete, jag vet inte vad jag ska säga. Men jag ville ändå kommentera just för att man kan det och för att det är det du vill om du skriver det på din blogg. Sen får du ta konsekvenserna. Människor har allid åsikter.

Liv sa...

Modigt, modigt, modigt!
Shit vad modigt, modigt, modigt, modigt av dig att skriva om det här på ett sånt ärligt och upprikigt vis! Du har så himla rätt i att vi måste våga berätta annars blir det den här skulden och skammen. Bara om vi vågar berätta och prata om allt det som vi känner skuld och skam över kan vi stärkas, bekämpa den blöta tunga patriakala filten av skam och skuld och komma över det!

Stor kram <3
Liv

Linda D sa...

Hej jag heter Linda och har gjort abort. Två gånger dessutom. Och jag är nöjd med mina val.
All pepp och styrka till dig Teres!

Annika sa...

hörrödu anonym 19.18, om folk ser teres på stan som ett sorts abort-omen istället för allt annat fint hon skapat i sitt liv, allt hon förmedlat och visat upp i sin blogg så är det knappast hennes problem utan snarare för idioter som du. det här är 2010. och det här skriver jag för att jag får kommentera i teres blogg. du får ha dina åsikter men det finns också de gånger som man måste välja sina tillfällen.

teres, jag har känt dig i många år. vi ses aldrig nu, vi pratar aldrig längre heller, men jag känner mig ändå delaktig i ditt liv pga din blogg. den här bloggen är DU, det är såhär jag ser dig, det är såhär alla ser dig och det är såhär jag alltid sett dig.

du är allt bra fin, jag saknar dig och tacobuffén.

ps. fattar inte varför alla verkar tro att det är så svart och vitt det här med att bli gravid. som att det är någon form av skyll dig själv grej när det inte blir som man tänkt sig. och igen 19.18, vadå svårare för dig? tror teres redan har det svårt och det är ju folk som du som gör livet svårare för henne. stenåldern ringde och ville ha tillbaka sina värderingar.

Emmy sa...

Oj vilket pucko du anonym här ovanför är, varför skulle jag tänka på att Teres gjort abort varje gång jag ser henne, och det kommer nog inte någon annan göra heller, varför skulle jag? och jag tror att hon skriver om det här på sin blogg dels för att få stöd men också för alla andra som sitter/suttit i samma sitts, för att stärka dom och att få människor att prata mer öppet om det! Och på dig låter det som att hon har gjort massor av aborter men det har hon ju inte gjort, och eftersom hon lever i ett förhållande blir chansen större att det inte riktigt blir som man tänkt nån gång! Jag tycker synd om dig för att du är så trångsynt, och jag älskar Teres för att hon INTE är det!

Anonym sa...

Jag blir så arg av kommentarer som den ovan. Så arg att jag inte vet vad jag ska skriva.

Jag tycker i alla fall att det var bra av dig att skriva om din abort. Och precis som de flesta (förutom några undantag till idioter) skriver så är det din kropp och ditt beslut.

Ta hand om dig och dina nära!
Sandra

elvira sa...

Käraste finaste Teres! jag läser och inspireras ofta av din blogg! Någon abort har jag aldrig gjort och hoppas jag aldrig ska behöva göra. Jag är sjuksköterska på en gyn-avdelning (långt från Umeå) och jobbar med kvinnor som gör medicinsk abort varje dag och det är ingenting jag skulle önska någon. Personligen är mitt problem är det omvända, jag och min man har länge försökt att få barn utan att lyckas. Det gör mig så ledsen att jag vill dö men jag blir ju inte det minsta hjälpt av om oönskat gravida kvinnor fortsätter sin graviditet eller avslutar den. Inget av de embryon/foster jag plockar upp ur blodiga plast-bäcken dag efter dag kan jag ju plantera in i mig själv. Vilken jubelidiot som lyckades antyda något sådant i tidigare inlägg, helt sinnessjukt faktiskt. Jag tycker det är extremt viktigt att vi som kvinnor har möjligheten att göra abort och bestämma över vår kropp och över vårt liv i det avseendet och hoppas vi alltid har det valet, och att ingen tillstymmelse till skam ska vara förknippat med det. kramar till dig

Maria sa...

Jag blir rädd när jag läser några av kommentarerna ovan. Ditt val, att både göra abort och skriva om det, är ju något som du och bara du kan bestämma över. Det gör inte dig eller någon annan som gör samma sak till en sämre människa. Det finns alltid anledningar till att vi gör våra val här i livet och det måste vara så mycket bättre att göra aktiva val även om det är något som är jobbigt eller bryter av mot normen.

Jag kan bara inte förstå den anonyma personen som skriver ” Alla kommer ju att tänka på det varenda gång de ser dig på stan, typ folk som inte känner dig. Varför berätta tänker jag”. Kommentarer av det slaget säger så mycket mer om dem som skriver den fast de till och med väljer att vara anonym än om själva sammanhanget kommentaren är lämnad i tycker jag.

Jag känner dig inte, men vi gick på samma högstadieskola så du har varit ett ”känt” ansikte för mig väldigt länge. Och jag kan säga att jag kommer tänka precis som jag alltid tänker när jag ser dig; där går en vacker, rakryggad tjej som verkar lever sitt liv till fullo!

Amanda sa...

Hej! Hejja Teres! Förstår att en abort inte kan vara lätt, men det är ingen annan än du själv som avgör om det är rätt. Det är din kropp och ditt beslut. Vi andra ska inte lägga oss i. O till folk som tycker att man väl kan avstå från sex om man inte vill ha barn säger jag som systrarna stenlund "ät skit era jävlar". Om det passar för ER att avstå från att knulla så skitfint, men de flesta gör det, knullar alltså (och skyddar sig men blir gravida ändå), o vill man då inte ha barn så är det INGET FEL i att använda den vård som finns! punkt!

Jessica sa...

Jag känner inte dig, men läser din blogg eftersom jag berörs av hur naket du skriver om ditt liv. Att du står upp för den du är, vågar säga hur du känner och hur du har det, och står upp för dig själv istället för att skämmas eller smussla undan det som gör ont. Det inspirerar mig till att göra samma sak. Så, ett stort tack till dig.

Att den anonyme här ovan tror att folk som ser dig på stan genast skulle tänka abort varje gång de ser dig tror jag säger mer om den kommentatorn än om hur folk funkar. Lika gärna kanske folk tänker "tänk om jag kunde vara mer som hon är". Dessutom är det ohållbart att leva sitt liv efter pricipen att man aldrig ska stöta sig med någon. Det är fan så mycket friskare att våga säga som det är.

pop my heart. sa...

hej!

tänkte bara säga att jag tycker det är bra att du skriver det här. det ska inte vara skamligt, det är en rättighet.

och så dessa anonyma med åsikter. jo, såklart att man kan ha åsikter, men i så fall ska man stå för dem också.

[och ja, jag ser väl rätt anonym ut jag med, men du och jag har en gemensam vän och för alla andra så... ]

Haren sa...

Jag tycker att det är jättefint att du skriver om detta. Abort har blivit ett sånt hyschhysch. Och det måste väl ha något att göra med att samhället får kvinnor att känna skammen, speciellt om man kommit ur tonåren. Då kommer de där idiotiska påhoppen om att du är ju vuxen och borde veta bättre osv. En gång verkar vara okej men nåde den kvinna som valt abort vid fler en ett tillfälle, det pratar man verkligen inte om(iaf med utgångspunkt i min egen vänskapskrets). Sen blir det inte bättre av att det finns barnmorskor i svensk sjukvård som säger idiotiska saker som att "du kanske ska fundera på att använda preventivmedel" till tjejer som kommer in för sin andra abort.

Ingvild S L sa...

<3 <3 <3

Nathalie sa...

Din kropp - ditt liv - ditt val! Punkt slut. (Möjligen ditt och karln dins val då såklart i och för sig).

Jon sa...

Men skön du va då Anonym, fattar du inte att "du verkar inte förstå att det kommer att bli svårare för dig" beror just på sådana som dig. Att berätta gör ju Teres uppenbarligen för att det är lättare för henne att gå igenom en sån här svår sak öppet, än att gå igen exakt samma svåra sak och inte låtsas som någonting och hålla upp en fasad för såna som dig.

Jag förstår att DU Anonym tycker att det här är jobbigt, men du löser det ju faktiskt på samma sätt, genom att tala om det. Att du inte är riktigt lika genomtänkt i din kommentar som Teres var i sitt inlägg får vi väll ha lite överseende med. Du verkar trots allt vara nybörjare på sånt här.

Ha det bäst Teres och lycka till med allt! Kram!

Unknown sa...

Hejja du! Låter som ett moget och genomtänkt beslut. Bort med skammen!!!

Saffran sa...

En stor kram till dig för att du "vågar" skriva om detta. Vågar känns som att det är fel ord att använda, som du säger det är 2010 men vissa beter sig fortfarande som att det vore 1810. Jag har själv gjort kirurgisk abort och jag tycker det är vidrigt att du inte ens blev informerad om alternativen. Visst, det är ingen höjdare med operation men jag tror nog att det är lättare! Sluta aldrig skriva! Du kommer klara det här!

MANNY-KEN sa...

Hej jag heter Fia, och jag fick en förlossningsdepression. Tack för du, söta Teres. Du gav mig tröst.

Linda sa...

tänker på dig.

kram från en bloggvän.

M.Ö sa...

Till Anonym 21 mars 2010 19.18

Det är personer som du som skuldbelägger sånthär, du borde skämmas. Att du har sånt extremt tunnelseende att du inte ser hur modigt och viktigt det är att berätta & prata om det här gör ditt inlägg platt som en pannkaka. Skämmes.

Stor stor kram Teres. Du är bäst.

Sandra sa...

Modigt.
Och mycket sorglig text.
Kram.
Önskar dig all lycka.

Anna-Karin sa...

Skickar kram. Det är din kropp Teres.

gotteochvi♥ sa...

I val som dessa är det enda rätta att följa sitt hjärta.

Anonym sa...

Efter 54 kommentarer kanske du inte behöver en till...
Men ingen har rätt att ens lägga sig i dina affärer. Ditt liv. Dina beslut. Jag tycker inte att du är modig eller klok, jag tycker att du är klarsynt!

Att göra barn, frivilligt eller ofrivilligt, är mer komplext än om man skyddar sig eller inte. Någonting för alla surgubbgrisar och surkärringar att tänka på!!

Man ska aldrig skämmas för sig själv!

Anonym sa...

Helt anonym!
Tycker du gör helt rätt! BRABRABRABRABRABRA!

linus sa...

modigt av dig att dela med dig. och all kärlek till dig!

Unknown sa...

Hej Terese. vill börja med att säga att din blogg är så bra, du är en fin förebild!

Sen vill jag säga att det är dags att vi slutar att skuldbelägga abort! Jag gjorde en för ett och ett halvt år sedan. Jag blev gravid trots kondom och p piller. Jag valde att göra abort för att jag visste att om jag skulle ha barn så skulle jag inte ha det ensam, utan pengar och boendes i studentkorridor. Jag ångrar INGENTING. Utav den erfarenheten kom jag även närmare min mamma som berättade att hon gjorde två stycken för att orka ta hand om de tre barn hon hade. Min mamma skickar systerlig pepp till dig, hon har läst men hon vet inte hur man kommenterar... Så hon skickar pepp genom mig.

Malin sa...

Tack för att du berättar. Det berör mig! Skickar massa lycka till dig/er!

Jag kikar in på din blogg ibland och tycker om den jättemycket. Härliga tankar, härliga bilder och du har barn i samma ålder som mig! Keep up the good work, som man säger =)

/Malin (som är tillsammans med Emil som är "gammal" kompis till David! Hälsa David.)

Anna sa...

Till den första "Anonym": Bara så du vet så är inte dagen-efter-piller 10% säkra. Jag tog ett inom 24 timmar och blev gravid ändå (och jag kräktes inte upp det heller).

Jag gjorde abort och jag skäms inte för det, men jag skulle inte berätta det för vem som helst eftersom många fösöker få en att skämmas.

Anonym sa...

Hej! Antar att man får ha olika åsikter i den här frågan eftersom beslutet lades upp offentligt på bloggen. Jag tycker att man ska våga välja liv, det brukar ofta ordna sig med allt det där praktiska såsom pengar, tid och ork. Det finns inom en på något sätt. Det kanske känns jobbigt i början av en graviditet men försvinner när barnet väl är fött (även om det inte alltid är en dans på rosor). Min syster födde som 18-åring och ensamstående en liten flicka och trots familjens och omgivningens oro har allt gått underbart bra. Hoppas du inte blir ledsen. Skickar styrkekramar till dig och din familj oavsett beslut.

Anonym sa...

Annars finns det ju flera rätt enkla sätt att undvika att bli gravid. Även om de flesta ju inte är hundraprocentiga, som någon kommentör påpekade.
Om jag förstått det rätt är detta andra gången du tvingas gå igenom detta jobbiga. Du måste ha haft grymt otur.
Men det behöver ju inte blir fler "misstag". P-piller och kondom kan tyckas jobbigt - fast det är trots allt mycket enklare än abort.
Lycka till.

Markus Nielsen sa...

Det mesta verkar redan ha sagts här, men jag vill bara säga att jag tycker du gör helt rätt. Man kan ju inte tvinga sig själv till att behålla något man inte vill ha. Skit i de som inte gillar ditt beslut, det är faktiskt DIN kropp och DITT liv det handlar om.
Jag känner dig inte Teres, men jag får ändå känslan av att du är en underbar och klok person så i mina ögon är du värd all respekt för att du gör detta.

Nanó sa...

Du är stark och jag finner inte ord för de idioter som skuldbelägger ditt beslut. Jävla töntar.

Ta hand om er! Din kropp, ditt beslut, PUNKT SLUT!

Alexandra sa...

Jag vet inte vad jag ska skriva annat än att du växer i mina ögon för varje inlägg.

Hoppas att det kommer att gå "bra", eller vad man nu säger en sådan här gång. Mina tankar finns hos dig.

lisalee sa...

Jag tycker, som många andra, att du gör helt rätt. Är varken din kropp eller ditt psyke redo så är det bara inte meningen. Jag tror det är ett sämre val att behålla ett liv trots att man känner att man inte kan ta det ansvar man borde eller kunna ge det man ska som förälder.

Däremot så ska man inte leva som att abort är en sorts preventivmedel, men det tror jag inte att Ni gör heller.

Kram

Anonym sa...

Självklart är detta helt upp till dig. Jag tycker det är bra att du tar upp ämnet.
Hoppas att du blir bra bemött på sjukhuset! Själv blev jag under undersökningen ombedd att "inte titta på skärmen nu, det där är ditt barn". Och så lade läkaren huvudet på sned och sa: "nu får du försöööka att inte ha sex på några veckor efter ingreppet" som om jag vore någon sorts sexgalning. Tro mig, det sista jag ville efter aborten var att vara intim med någon.
Så om du känner dig felbehandlad, säg ifrån!

Marie sa...

Innan jag fick barn var det INGEN som pratade med mig om något annat än hur fantastiskt det är med barn och att bebisar typ pruttar regnbågar och spyr rosor.

Nu när jag fött, kämpat och förlorat med amning och gråtit mig trött på sängkanten- NU kryper det fram: en massa av mina vänner har lidit, fått missfall, blivit deprimerade, inte kunnat amma, och skämts skämts och inte sagt något till nån... VARFÖR DENNA TYSTNAD?? det är därför du gjort något så bra Teres, och hjälpt till att bryta tystnaden och skammen (som är så onödig) kring abort. Varför ska vi sitta som små öar och må dåligt, vi är långt ifrån ensamma- och hjälp, stöd och kärlek finns att få av vänner och okända.

Såklart gör du rätt- ditt liv, ditt beslut, ingen annans. Kram till er alla.

Maja

petra sa...

Här har du en till som vill uttrycka sin beundran och uppmuntran för att du väljer att ta upp det här ämnet offentligt!

Jag har själv gjort en medicinsk abort och tror jag hade turen att välja "rätt" ställe att göra den på, för jag kan inte klaga på någonting kring hur den gick till, fick ett fantastiskt bemötande, bra information och framför allt MASSOR av smärtlindring. Man blev dessutom inte hemsläppt därifrån förrän de försäkrat sig om att allt gått som det skulle och det "värsta var över".

Har däremot en kompis som också gjort en medicinsk abort och verkar ha liknande erfarenheter som du, för henne blev det en hemsk upplevelse eftersom hon inte fick tillräcklig information om vad som skulle hända, och blev snabbt hemskickad utan någon smärtlindring vilket ledde till att hon låg hemma livrädd med enorma smärtor. Så ska det bara inte få gå till!

Kan det vara så illa att (den fysiska) upplevelsen av en abort beror på vilket ställe man haft turen/oturen att komma till?

I alla fall, tack för att du valt att dela med dig av det här! /en som diggar din blogg

Susanna sa...

Hej Teres.
Bra!
Bra att du vågar ta upp ämnet. Bra att du står på dig. Vi måste få bort tabu-stämpeln på sånt här.

Själv tillhör jag en av dom som inte kan få egna barn, och till skillnad från vad vissa andra skrivit här så känner jag ingen ilska gentemot kvinnor som gör abort. Varför ska jag döma och skuldbelägga andra kvinnors val bara för att min kropp är som den är? Inget bra kommer utav det, inte sant?
Märkligt att det kommer så mycket pekpinnar från andra kvinnor, tjejer, brudar, tanter. Kan vi inte försöka stötta varandra när vi har det svårt? Rätten till abort är bland det viktigaste vi har.
Jag stöttar i alla fall dig Teres, genom fysisk och psykisk smärta. Var inte rädd för att skriva om sånt här. Var modig. Var stark.

Carin sa...

Nästa gång jag träffar dig på jobbet ska du få en stor kram. Jag beundrar dig för att du skrev det här inlägget. Just nu är du min idol!!

Stor kram

ida sa...

vill bara skicka en kram!

Elina sa...

Så otroligt modigt och starkt skrivet! Du har ju rätt till din egen kropp och det ska andra inte uttala några åsikter om. Men det gör ju folk ändå.. Tack för att du visar att du står upp för dig själv!

Kram från trött tjej som dansade under lamporna i Vardagsrummet igår :)

Anonym sa...

starka kvinna, starkt skrivet! Det är så sjuukt mkt som det inte pratas om, någon måste ju börja våga så detta var sjukt modigt, bra skrivet. ta hand om dig!

Esther P sa...

Min mamma skulle göra abort men ångrade sig i sista stund. Så nära döden har jag aldrig varit efter den dagen... Visst har du rätt att bestämma över din kropp och dit liv. Men - som några skriver här ovan är det främst genom att att ta ansvar för att skaffa sig ett effektivt skydd som du kan ta dig den den rätten. Jag dömer dig inte men applåderar dig inte heller. I rättigheten att leva ditt liv som du vill ingår även skyldigheten att ta ansvar för att inte orsaka någon annan skada.