tisdag 28 oktober 2008

Vad man med glädje gör för sitt barn.

August har fått vattkoppor nu, han har stora röda blåsor överallt och han är dessutom snorig på kuppen.
I natt vaknade han gallskrikandes, det kändes som feberdrömmar och han höll hårt om mig är jag tog upp honom.
Jag tänkte att jag bara skulle lugna honom lite och satte mig i soffan, men då somnade han så klart och jag klarade inte av att lägga tillbaka honom i sängen när han väl somnat, så först låg han på mig i en timme, med mitt huvud hängande utanför soffan, när jag kände mig nästan svimmfärdig flyttade jag ner till golvet, där sov jag i ca 90 minuter. Sen vaknade jag och kunde inte somna om, jag bara satt och kollade på honom i en timme. Efter försiktiga försök att få plats i soffan bredvid honom kunde jag lägga mig i en båge runt honom, med min rumpa helt utanför soffkanten.

Jag kan tala om att min kropp inte är särskilt glad på mig nu.

2 kommentarer:

Manis sa...

Åh, lilla stackars lilla! Jag fick respit tills jag var åtta år. Tack för det säger jag.

Teres sa...

ja alla tjatar på att man ska ge dom vattkoppar om man kan medan de är små, så vi följde råden och nu kan man inte göra annat än att ta hand om han när han mår dåligt, men snart är det över, tack och lov.
Fast...då är det Julians tur om 2 veckor.