söndag 20 februari 2011

I love your way

Untitled from Teres Mohlin on Vimeo.


Då och då lägger jag upp den här videon, mycket för att jag själv tycker extremt mycket om den, och dels för att jag tycker ni ska få se den. Om och om igen.

10 kommentarer:

Lova sa...

Det gör inget, för jag blir lika glad varje gång även fast det är alldeles främmande ungar för mig. Dina ungar är verkligen urfina och hur coola som helst.
Min kusin kalle hade också ett sådant där platt huvud när han var en plutt men nu när han har växt upp så är förvisso huvudet lite plattare än ett genomsnittligt men det märks knappt.

Anonym sa...

Ja, vi vill se den om och om igen! Jag känner inte heller varken dig eller dina fina barn, men blir alltid glad i hjärtat när jag tittar på filmen! /Sofie

Emma sa...

Alltid lika fin!

Anna-Karin sa...

Jag älskar den också, fast jag inte känner dig och dina barn.
När min lilla S var i magen såg jag den några gånger och tänkte att det skulle nog gå bra det här. Och det har det gjort. Tack för peppen!

s sa...

men det är ju så fint! (förövrigt har jag visat den för min kille så många gånger att han inte ens längre låtsas att det är första gången han ser den) så uppenbarligen är det bra att du lägger upp om och om igen :)

Annika sa...

Åh! Barn som har så många människor runt sig som älskar dem sådär villkorslöst blir kärleksfulla när de växer upp tror jag. Det känns så när man tittar på filmen i alla fall.

underbaraclara sa...

DU är SÅ snygg Teres.Makalöst. Och ungarna är så fina. Dör av längt tills min egen börjar skratta och ge svarsleenden

Linda sa...

alltså på riktigt. det absolut finaste jag sett! slår alla pasteller och motljus i världen:)
kram till dig.

Sofie sa...

Den är så fin, kommer en tår varje gång jag ser!

Teres sa...

Lova: Fint att du tycker om att se på dom. Ja julians huvud är typ helt runt nu. men som jag oroade mig, jisses.

Sofie: åh!

Emma: Tack snälla.

Anna-Karin: Men så bra, vad glad jag blir att du tänkte så å att det blev så.

s: haha, så himla bra.

Annika: men gud vad fint sagt, tack. Jag hoppas det jag också eftersom mina barn umgås med mina vänner och vår familj typ jämt.

Clara: men gullunge, tack, det värmer seriöst väldigt mycket att se dom orden vara riktade mot mig.
När din lilla unge börjar le mot dig kommer du känna nåt i magen som du aldrig upplevt förut, magiskt är det.

Linda: haha åh vad fint formulerat, pasteller i motljus är ju nästan oslagbart ju.

Sofie: Hos mig med!