torsdag 12 augusti 2010

Lycka(fast först gnäll)

När vi flyttade in till vår femma kände jag ett lyckorus som inte fanns av denna jord. Jag kände att jag hittat hem. Vi hade kalas i en stora fina trädgården på dagen och middagar och spel på kvällarna. Sen kom beskedet om att huset blivit uppköpt och den nya ägaren skulle bygga ett stort jäkla hus mitt i vår fina trädgård. Sagt och gjort, några månader senare påbörjades huset och det är fortfarande inte klart.

Men, det var inte det drygaste, utan lägenheten precis ovanför oss blev ett kollektiv för west side story-grabbarna och fester pågick på vardagarna med väldigt hög allsång och dans, och då menar jag väldigt hög.

Det ska tilläggas att detta är ett väldigt gammalt hus, man hör allt, om man står i trappen och pratar hör man det som om man stod i samma rum, osv.

Iaf, sen flyttade dom galna musikalartisterna ut och in flyttar ett 18-årigt par som förvissa verkade rätt rara men samma sak här fest i tid och otid.

(Jag har nog aldrig varit så sur som under den här tiden)

Men nu till poängen.

Nu har vi fått grannar som verkar så himla fina. 5 st arkitektstudenter som har fina gardiner och som badar i älven på morgonen. Som bryr sig om hur mycket det låter ifrån dom och som vill bjuda på kaffe om dom skulle vara för högljudda, och som lägger fina lappar med "grattis till bröllopet" i brevlådan.

SÅ nu känns det bra igen, tack vare dom.

5 kommentarer:

Lisa sa...

men åh, fint med fina grannar. apropå det så verkar det som att en av mina bästa ska flytta till umeå i höst, för att läsa just- arkitektur. med andra ord kommer jag troligtvis och hälsar på!
/lilla småland

Petra Eleonora sa...

Åhhh, vilken tur! Jag har undrat lite med det nya huset. Fick en chock när jag såg det. Synd på jordgubbslandet (men du kanske hann rädda några plantor?)

annika sa...

Åh, bor Agnes där? Jättesnäll värmlänning är hon i alla fall!

Anonym sa...

men åh. smicker smicker! vi är bara glada vi med. och vi har kaffe på plattan alldeles alltid bara utifall ni kommer upp en sväng! nu är det städat så känn ingen skräck. /cajsa och maria

Teres sa...

Lisa: men hej! ja men du det vore ju sjukt kul, vi bor ju precis bredvid så då kan ni komma hit å hänga.

Petra: ja det nya huset är groteskt, jag hann inte rädda något tyvärr, allt gick så fort. Men jag hoppas på ett nytt land nästa sommar.

Annika: Hm jag vet inte riktigt, men jag ska kolla upp det!

Cajsa och maria: Haha smicker är ni värda. Ja men kaffe låter ju onekligen väldigt lockande, jag kommer nog å knackar på när ni minst anar det. Det är ju lika för er, ni är välkomna när som!