Våran så kallade semester blev inte riktigt vad vi hade tänkt, istället för långa stunder på filten i trädgården och lugn och ro har vi haft en skrikande unge och en lite mindre skrikande unge sen vi kom hit. Blås och regn och sjuka barn, jippie för oss. August och Julian är inte förtjusta i ovana rutiner och stillheten(brås på sin mor månne). Jag längtar mest hem till stan och lägenheten där skötbordet är i rätt höjd och vännerna bara ett samtal bort. Det finns dock ljuspunkter så klart,
1)Alltid färdigt kaffe 2)God mat som varken jag eller David behöver göra 3)A&Js farmor 4)Ett mörkt sovrum.
Dessutom gjorde vi sjukt bra loppisfynd igår.
Men imorgon tar vi bilen hem till Umeå igen och det kommer bli underbart!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag minns att jag tyckte att det var skitjobbigt att åka bort med bill när han var så liten som A&J. Allt blev extra jobbigt trots att jag var hemma hos min egen mamma...
ok, när jag kommer till umeå så kan jag ta hand om allt. Du kan bara ligga på soffan! :D
Hannes hade oxå svårt att vänja sig med ljuden på landet. Kvitrandet kunde han bara inte somna till. Nu är det mycket bättre som tur är.
Snart kommer vi upp!
Alexandra: ja jag vet, konstigt det där men jag tror hela grejen med att man själv är stressad och att dom är borta hemifrån gör att alla blir helt otrygga. Men det blir bättre hoppas jag..
Tam: haha ja det skulle vara nåt det, vi får iaf hoppas att Julian är frisk annars kommer du få uppleva det hårda familjelivet.
Frida: Ja landet är ingen hit, det brukar jag ju alltid tycka. Ja det blir great är ni kommer hem, jag längtar.
Teres Jag LOVAR - det blir bättre!!!
Skicka en kommentar