lördag 20 oktober 2007

Offentlig närhet.


Igår pratade jag med diverse människor om hur vi tar på varandra, alltså på ett osexualiserat sätt.
Som det här med kramar tex, jag är nog ganska mycket en kramperson, och jag har turen att ha vänner som bemöter mitt kramade på olika sätt, alla lika fina. Som tex Elin, hon avslutar ofta kramen med att säga nåt snällt, Tammies kramar är sådana man vill stanna länge i, väldigt kärleksfulla, Anna säger ofta mmm på ett bedårande sätt när hon kramas. När Petrus kramar mig känns det verkligen som han tycker det är jätteroligt att ses.
Sen nåt annat jag verkligen tycker om är när en person man inte riktigt har kommit till kramstadiet med tar på en, som tex igår när jag och Karin fikade på Schmäck, så gick Alexandra förbi och när hon frågde hur det var la hon sin hand på min axel, det tycker jag är fint.

En annan sak som jag märkt sen jag blev gravid är att min mage tydligen är allas kroppsdel, vissa frågar, men ofta frågar de i samma veva som handen landar på magen, och sen kommer ett oj förlåt och jag svara med ett, äh det gör inget.
Än är det faktiskt rätt okej men jag kan nog komma att bli less.

2 kommentarer:

Bonnieto sa...

Tänkvärt och fint inlägg tycker jag.

Anonym sa...

folk som ska hålla på kramas i tid och otid är i allmänhet jobbiga och smaklösa. sådant ska man göra när det finns anledning till det. inte bara för att man råkar träffa någon på stan som man kanske såg senast i förrgår. det är inte äkta.