Kärlek

Jag brukar ibland komma på mig själv att fundera kring kärlek, eller snarare romantik. Jag ser mig själv som en romantisk person, MEN, på senare tid har jag märkt att jag rodnar och blir obekväm i sådana situationer. Jag tror därför att jag har svårt för den direkta romantiken.
Jag vill uppleva de små sakerna, de saker som jag egentligen inte ska veta om .
Som till exempel hårpill när jag sover, gömda saker och lappar i väskor eller fickor. Att se mitt namn skrivet i ett block med hjärtan runt.

En av de finaste saker jag varit med om verkar vara så litet i andras ögon men för mig var det ett stort tecken på romantik och kärlek. Det var en månad in i mitt och D förhållande, och det var påsk. Jag hade under den tiden pratat om min svältfödda påskägg-längtan som liten.
Morgonen på påskafton vaknade jag i D säng och av någon anledning tittade jag ner på golvet bredvid sängen, där, precis under mig ligger det finaste turkosa påskägget fyllt med smaskigheter, jag tappade hakan, jag förstod ingenting och bara undrade vad det gjorde där. Det tog mig någon minut innan jag fattade att det var till mig.

Jag tror det kommer bli svårt att överraska mig så igen.