I lördags samlades den bästa bunten människor i mitt vardagsrum och vi såg återigen Fire walk with me. Vi skrek, hurvade och berömde allt som den filmen är. Vi åt dessutom extrema mängder snacks och jag fotade Emma när hon speglade sig. Ingen Bob i den spegeln inte.
Ps: jag tänkte länka en bild på Bob för er som inte vet vad jag snackar om men jag klarar faktiskt inte av det. Jag får gåshud och blir en aningens rädd när jag ser bilder på honom.
Men ni kan ju googla själv om ni är nyfikna. Sök på Bob fire walk with me.
3 kommentarer:
Jag vågar knappt titta mig i spegeln längre när jag vaknar på nätterna. Var nog aningens extra labil när vi drog igenom Twin Peaks under mina sista graviditetsveckor... Eller så är det normalt att känna så?
Jag tänker då inte googla. Bob är ju sketaläskig!
Har du hört den där skrönan om några polare som firade en kompis födelsedag och tittade på hela serien och när kompisen gick ut och rökte ringde de Bob, alltså skådisen, och fick honom att komma dit. Sen när kompisen gick ut och rökte nästa gång stod Bob där.
Jag vet inte om det är sant, antagligen inte. Men det är läskigt ändå.
Åh! Jag älskar Fire walk with me! Och första säsongen av TP och typ allt Lynch har gjort :)
Skicka en kommentar